Matematik i förskolan behöver inte börja med arbetsblad eller färdiga uppgifter. Barn möter matematik när de jämför en stor och en liten sten, bygger ett torn, dukar fram tallrikar eller försöker hitta vägen bakom ett träd. Därför handlar bra matematikundervisning framför allt om att synliggöra de begrepp som redan finns i barnens lek och vardag. Med enkla frågor, konkret material och återkommande samtal kan pedagogen hjälpa barnen att upptäcka samband, formulera tankar och våga prova egna lösningar.
Vilka matematiska områden kan barnen upptäcka?
Begreppet matematik rymmer betydligt mer än att kunna rabbla siffror. I förskolan kan barnen utveckla rumsuppfattning och kroppsuppfattning genom att undersöka var saker finns och hur kroppen kan röra sig. De kan jämföra storlek, längd, höjd, bredd, tjocklek, vikt, volym och ålder. Även form, placering, sortering, klassificering, mönster, geometriska objekt, mätning, statistik och problemlösning hör hemma i den tidiga matematiken.
Språket är en viktig del av detta arbete. Ord som alltid, ibland, sällan och aldrig beskriver frekvens, medan nu, sedan, snart, nyss, i morgon och igår hjälper barnen att förstå tid. Lägesord som framför, bakom, under, över, mellan, bredvid, innanför, utanför, nära och långt bort gör det möjligt att beskriva relationer i rummet. När pedagogen använder orden i meningsfulla situationer får barnen både ett rikare ordförråd och bättre möjligheter att tänka matematiskt.
Taluppfattning kan utvecklas när barnen räknar hur många som sitter i samlingen, fördelar material mellan kompisar eller jämför två mängder. Siffror och andra symboler kan introduceras när de fyller en funktion, exempelvis på en kalender, i ett spel eller på en skylt. Bilder, streck, konkreta föremål och enkla diagram ger barnen flera sätt att representera det de har undersökt.
Sex sätt att göra matematiken konkret i förskolan
Ett användbart arbetssätt är att se matematiken genom sex aktiviteter: räkna, lokalisera, mäta, konstruera, leka och förklara. Aktiviteterna kan användas både inne och ute och fungerar som en struktur för att urskilja, undersöka och uppleva matematik i olika sammanhang.
Att räkna innebär mer än att säga talens namn i rätt ordning. Barnen kan urskilja mängder, jämföra fler och färre, ordna föremål och undersöka hur tal hänger ihop. Att lokalisera handlar om att uppleva rummet, orientera sig och använda kroppen i relation till omgivningen. Vid mätning jämför barnen exempelvis längd, volym, vikt, temperatur, tid eller area, med eller utan formella måttenheter.
Genom att konstruera får barnen undersöka former, stabilitet, storlek och relationer mellan delar och helhet. I leken prövar de regler, mönster, roller och problemlösning på ett motiverande sätt. När barnen får förklara hur de tänkte, rita en lösning, berätta för en kamrat eller visa med material utvecklar de både matematiskt språk och tilltro till sitt eget tänkande.
Den som vill samla konkreta idéer för undervisningen kan använda matematik i förskolan tips som inspiration och sedan anpassa aktiviteterna efter barngruppens intressen. En viktig princip är att samma matematiska innehåll kan uttryckas med kroppen, föremål, bilder, ord, sånger eller symboler. På så sätt får barn med olika erfarenheter flera vägar in i lärandet.
Praktiska matematikaktiviteter inne och ute
I rutinsituationer kan pedagogen räkna barnen, jämföra hur många glas som behövs eller resonera om vem som står först och sist. Vid samlingen kan gruppen undersöka dagens datum, vädret, närvaron eller hur många som väljer en viss aktivitet. I rollek och drama uppstår naturliga frågor om ordning, position, antal och tid. Sånger, rim och ramsor tränar rytm, upprepning, mönster och talföljder utan att situationen behöver kännas som en lektion.
Bygglek och konstruktion ger många möjligheter. Be barnen bygga ett så högt torn som möjligt och jämför sedan höjden. Fråga vilken bro som håller flest klossar eller hur en konstruktion kan göras bredare. Pussel, spel och kort tränar sortering, strategi, turtagning, antal och problemlösning. Vid bakning kan barnen följa en ordning, hälla, mäta, jämföra volymer och se hur en blandning förändras.
Utomhus kan barnen leta efter cirklar, trianglar och andra former i miljön, sortera stenar efter storlek eller skapa mönster av löv och pinnar. De kan gå en bana med instruktioner som över, under, runt och mellan. Naturen ger också möjlighet att jämföra trädens omkrets, räkna fynd, undersöka avstånd och göra enkla observationer som kan visas i ett bild- eller stapeldiagram. Mineral, fossil och olika bergarter kan sorteras efter färg, struktur, form eller tyngd.
- Fråga: ”Hur vet du att det finns lika många?” i stället för att bara fråga efter rätt svar.
- Låt barnen jämföra föremål med ord som längre, kortare, tyngre, lättare, fler och färre.
- Be barnen beskriva vägen till en plats med hjälp av lägesord.
- Dokumentera barnens idéer med fotografier, teckningar, streck, symboler eller enkla diagram.
- Återkom till samma begrepp i nya miljöer så att barnen kan upptäcka att matematiken är användbar överallt.
Så stöttar pedagogen nyfikenhet och problemlösning
Pedagogens uppgift är inte att ge ett snabbt facit, utan att skapa situationer där barnen får undersöka och resonera. Frågor som ”Vad tror du händer?”, ”Kan du hitta ett annat sätt?”, ”Vad behöver vi ta reda på?” och ”Hur kan vi visa det?” öppnar för flera lösningar. När ett barn sorterar föremål efter färg kan pedagogen också fråga om de går att sortera på ett annat sätt, exempelvis efter storlek eller material.
Det är värdefullt att ta vara på barnens egna strategier, även när de inte leder direkt till ett korrekt resultat. Ett torn som rasar kan bli en undersökning av balans och höjd. En ojämt fördelad mängd frukt kan leda till samtal om rättvisa och division. När barn får förklara sina tankar för andra blir deras informella matematik synlig, samtidigt som pedagogen kan introducera mer precisa begrepp.
Syftet med matematik i förskolan är därför både kunskapsmässigt och socialt. Barnen utvecklar grundläggande taluppfattning, språk och begrepp, men också nyfikenhet, kreativitet och logiskt tänkande. De får upptäcka att matematik finns i vardagen och att deras egna idéer har betydelse. Genom lek, rörelse, samtal, berättelser, naturupplevelser och praktiska problem kan matematiken bli begriplig, användbar och odramatisk.